en FRÄLSARE är född!

...och du skall ge Honom namnet JESUS, ty Han skall frälsa sitt folk från deras synder...

Folk, fall nu neder, och hälsa glatt din frihet,

o helga natt, du frälsning åt oss gav!

VÄLSIGNAD OCH GLAD VÅR FRÄLSARES FÖDELSEFEST!

...och man bar fram barn till honom...?

" ...och man bar fram barn till honom för att han skulle röra vid dem..." !?

Tankeväckande tidningsbild i adventstider...
Hur många föräldrar trängs idag med sina barn kring Honom, som tar dem upp i famnen och lägger händerna på dem och välsignar dem?

Att höra kungens melodi

Läste en tänkvärd bilderbok tillsammans med barnen...
Den handlar om att höra kungens melodi.

Tre riddare tävlar om att få gifta sig med kungens dotter. Provet består i en resa genom Hemska skogen till kungens slott.
Prinsen ger råd inför resan:
- Var och en får välja en följeslagare.
- Tre gånger om dagen kommer kungen att stå vid slottsmuren och spela en melodi på sin flöjt. Det finns endast två sådana flöjter, min fars och min. - Lyssna efter melodin, så kommer ni att finna slottet.
- Tänk på farorna, och var noga när ni väljer följeslagare.

Riddarna gav sig iväg, med var sin följeslagare. Folket som bodde i kungens slott väntade med spänning på hur de skulle klara sig. Tre gånger om dagen sände kungen iväg sina toner mot Hemska skogen och tre gånger om dagen stannade folket upp för att lyssna.

Efter en lång tid syntes två figurer komma stapplande ut ur skogen, utan hästar, utan vapen och rustning.
- Ställ till fest! uppmanade kungen. - Ge dem vård och mat, och klä riddaren som en prins!
Folket satt kring festborden och försökte gissa vem av riddarna som klarat sig genom Hemska skogen: - Alon, den snabbaste... eller Carolus, den starkaste...?
Men nej, den som till tonerna av kungens flöjt kommer in i salen och bugar sej för kungen, är Cassidon, den klokaste.
Han berättar om resan: - De listiga Hoppasinterna, som bodde i skogen, anföll och tog våra hästar... Men det som var värre var att de härmade...
Varje gång kungens flöjtmelodi nådde in i skogen började hundra andra flöjter spela - det kom toner från alla håll. Jag vet inte vad som hände med de två andra, men jag vet att varken snabbhet eller styrka hjälper den som måste lyssna efter rätt melodi.
- Men hur kunde du höra min melodi? frågade kungen.
- Jag valde den rätta följeslagaren...
Jag visste att det bara fanns en som kunde spela melodin som du, jag bad honom följa med. Medan vi färdades spelade han för mig. Jag lärde mig melodin så väl att fastän tusen falska toner försökte dölja din musik, kunde jag ändå höra dig. Jag kunde din melodi, och följde den.

Känner du Kungens melodi?
Vem är din följeslagare?

Tacka Herren...

Tacka Herren, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Tacka gudarnas Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Tacka herrarnas Herre, ty hans nåd varar evinnerligen;
honom som allena gör stora under, ty hans nåd varar evinnerligen;
honom som har gjort himmelen med förstånd, ty hans nåd varar evinnerligen;
honom som har utbrett jorden över vattnen, ty hans nåd varar evinnerligen;
honom som har gjort de stora ljusen, ty hans nåd varar evinnerligen;
solen till att råda över dagen, ty hans nåd varar evinnerligen;
månen och stjärnorna till att råda över natten, ty hans nåd varar evinnerligen...
Tacka himmelens Gud, ty hans nåd varar evinnerligen.
Psaltaren 136

Ledfyr

På bergfast klippgrund det står en fyr,
där bränning bryter och skummet yr
i höstdagjämningens stormar,
omkring den går vågen i skumdräkt vit
och suckar sin klagan för hård granit
hur nyckfullt vart vindkast den formar.

Blott den som reser på klippfast grund
sin fasta byggnad mot himlens rund
så högt över svallet det vreda,
att han blott av stänket från böljorna nås,
när uti millioner atomer de slås,
blott den förmår lysa och leda.
Karl August Tavaststjerna

vägar vidare och Vägen

I vår kyrka funderar man och diskuterar om vägar... vidare...
Har man kört fast, kommit in i en återvändsgränd, eller kanske vilse...?
Vet man ens vart man är på väg...?
Och hur är det med Kartan...
är den borttappad, glömd, eller för "gammal"...?

Kartritaren säger: "Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra"

Frågan är - vill man lyssna?

"Men detta folk har ett motsträvigt och upproriskt hjärta. De har vänt sig bort och gått sin egen väg. De säger inte i sina hjärtan: 'Låt oss frukta HERREN, vår Gud..."

"Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning. Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt. De tar det lätt med att hela mitt folks skada och säger: 'Allt står väl till, allt står väl till'. Men allt står inte väl till..."

"Så säger HERREN: 'Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.'
Men de svarade: 'Vi vill inte vandra på den.' När jag satte väktare över er och sade: 'Lyssna till ljudet från hornet', svarade de:'Vi vill inte lyssna'."

"Ty det är ett upproriskt folk, barn som ljuger, barn som inte vill höra HERRENS undervisning och som säger till siarna: 'Skåda inte!' och till profeterna: 'Profetera inte för oss det som är sant. Tala smickrande ord till oss, profetera bedrägliga ting. Vik av från vägen, gå bort från stigen, låt oss slippa se Israels Helige.'"

"O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han skall förvisso vara nådig mot dig när du ropar. Så snart han hör din röst, skall han svara dig. Visserligen skall HERREN ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan skall dina lärare inte längre gömmas undan, utan dina ögon skall se dina lärare. Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: 'Här är vägen, gå på den'."
(Citaten från Herrens profeter Jeremia och Jesaja)

Låt oss vända om till HERREN! Låt oss följa Honom, som säger: "Jag är Vägen..."
...försoningens och förlåtelsens väg...
På den Vägen ryms vi att vandra sida vid sida, och ingen behöver knuffa ut någon annan!

Endast så kan Kyrkan - Kristi kropp - bevaras levande och hel. Och ingen kroppsdel behöver amputeras bort, så som någon har antytt att det borde...

När aposteln Paulus i 1 Kor undervisar om lemmarna i Kristi kropp, fortsätter han: "Nu vill jag ytterligare visa er en väg, en övermåttan härlig väg."
Och i kap 13 får vi läsa om Kärlekens Väg... som också är Sanningens Väg...

Vägen vidare heter JESUS, han som själv är ORDET, våra fötters lykta och LJUSET på vår stig...

höst

Fram skrider året i sin gång
nu gulna lund och lid.
Farväl med all din lust och sång
du korta sommartid.

Snart suckar vinterstormens röst: allt vissnar och förgår.
Men vissnar allt, jag vet en tröst, som under allt består.

Låt gulna varje blad på kvist, låt falna varje strå;
Guds rika nåd, det vet jag visst, den skiftar ej ändå.

Jag vet ett träd så friskt och grönt, när döden råder här:
På Golgata det blommar skönt, och evig frukt det bär.
Ur psalmboken 542


Höst - en förunderlig tid.
Så vacker, men samtidigt vemodigt sorgesam.
Förgängelse och död... ändå ett löftets skimmer i de gyllene solstrålarna...
Hopp om nytt liv, i en ny vår.

"Om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn,
men om det dör, så bär det mycken frukt"

Avskedet är inte evigt...
i den nya våren och sommaren blommar Livet

Evighetens morgon

Jag vet mig en morgon skön och ljus

med sång i de gröna lunder,
då kommer till mig från himlens hus

Guds Son i gryningens stunder
Och väcker mig upp ur dunkel natt

till eviga livets under.

Den morgonen är mitt hjärtas fröjd

och ofta på den jag tänker.
Som lärkan sjunger i himlens höjd

och rymden i solljus blänker
så vill ock mitt hjärta prisa högt

dig, Gud, som all tröst mig skänker.

Då kallar Guds Son från död och grav

med bjudande stämma alla.
Då viker mörkret från land och hav,

vart hinder Gud låter falla,
då ropar min Herre: Res er upp,

till liv får jag nu er kalla!

Och himmelens portar öppnas då,

där samlas de frälstas skara.
Gud, låt oss i nåd det landet nå

där själv du är solen klara.
Gud, skänk oss din nåd för Kristi skull

att evigt hos dig få vara.
Finlandssvenska psalmboken 561, 3-6

Morgonbön

Morgonbön

Min dag är ny, o Gud

Jag vill inte röra den

förrän du hållit den i dina händer.

Välsigna den åt mig innan du

bryter den i timmar, minuter, sekunder

som du bröt välsignat bröd

till tusendes mättnad.

Låt min dags välsignade bitar

fylla tomrum hos någon...

Okänd författare

någon ser dig...

Någon läser idag i den bibel du är,
någon lyssnar idag till det budskap du bär,
någon söker inom dig en bild av Guds son,
skall han finna ett återsken ovanifrån?

Någon följer med blicken de vägar du går,
någon evighetstörstande ser dina spår,
någon räcker i längtan en trevande hand,
skall han ledas i tro mot ett ljusnande land?

Någon ser dig idag, men du vet inte vem ---
skall du öppna en dörr eller stänga ett hem?
Skall du säga ett ord, som likt vinden förgår
eller avbilda honom, som evigt består?
Gun Strandberg

- Mycket tänkvärt -

Hur dyrbar är inte din nåd!

HERRE, upp i himlen räcker din nåd, din tofasthet ända till skyarna.
Din rättfärdighet är som väldiga berg, dina domar som det stora havsdjupet.
Hur dyrbar är inte din nåd, Gud!
Människors barn har sin tillflykt under dina vingars skugga.
De mättas av de rika gåvorna i ditt hus,
av din ljuvlighets ström ger du dem att dricka.
Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.
Ur Psaltaren 36

Vem har jag i himmelen utom dig!
Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Ur Psaltaren 73

Ljuset mörker eller Ljus i mörkret...

"Ingen tänder ett ljus och ställer det på en undangömd plats eller under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att de som kommer in ser skenet.
Ditt öga är kroppens lykta. När ditt öga är friskt får också hela din kropp ljus, men när det är sjukt ligger också din kropp i mörker.
Se därför till att ljuset i dig inte är mörker.
Om hela din kropp har ljus och ingen del ligger i mörker, då får den ljus helt och hållet, som när ljuset från en lampa lyser på dig med sitt fulla sken."
Jesus i Lukas evangelium 11:33-36


"Jesus talade åter till dem och sade:
'Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus' "
Johannes evangelium 8:12

Det handlar alltså om att kunna se...
Om ögat är sjukt kan vi inte fokusera blicken. Vi hittar inte rätt, tappar spåret och går vilse i snårskogen.
Det gäller att hålla blicken fäst på Honom, som går före och visar vägen, på Honom som är Ljuset själv, den klara Morgonstjärnan.
Men om ögat är skumt så att vi inte ser var Han går, har Han medicinen: "salva att smörja dina ögon med, så att du kan se".
Och med friska ögon, ser vi Honom, där Han uppenbarar sig i sitt Ord. Och till det skall vi hålla oss som till ett ljus som lyser i en dyster vildmark, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i våra hjärtan...

kyrkan och Kyrkan

Det reser sig över staden, tornet med Korset, och alla vet - här finns en kristen kyrka...
Här möter jag den Evige, i Ordet, nattvarden, bönen och lovsången...
Här får jag dela gemenskapen med systrar och bröder...
Här får jag lägga av bördan, och ta emot förlåtelsen...
Tornet med korset visar: här är kyrkan!
Men inte alltid... Den osynliga Kyrkan, eller Guds rike, syns inte för det jordiska ögat. Kanske får jag se det glimtvis med det inre ögat. Men endast Kyrkans Herre ser dess gränser...

"Sin enda grund har kyrkan i Kristus, Frälsaren.
Hon är Guds egen byggnad, den nya skapelsen.
Hon var den Kristus sökte med evangelium,
den brud han återlöste från världen med sitt blod.

Fast spridd i många länder är kyrkan endast en
och har en enda Herre och en bekännelse.
Av vatten född och Ande till ett och samma hopp
hon går till löfteslandet med samma resekost.

Med undran och med löje ser världen hur hon slits
av tusen tvister sönder och nekar sig Guds frid.
Hur sällsamt klingar orden i kyrkor utan fred
om Herrens frid på jorden, om Guds barmhärtighet.

När lögn och våld förmeras, var är då jordens salt?
Vem hjälper och vem helar vid världens sönderfall?
Må kyrkan bli som fordom ett hjärta och en själ,
en fristad mitt i oron, för sanningen ett värn.

Guds kyrka är gemenskap med Fadern och hans Son,
det skådar hon och erfar i Andens kraft och nåd.
Guds helgon och martyrer betygar det med blod.
Omkring dem sjunger rymden där segerns kyrka bor."
Ur finlandssvenska psalmboken 167

Finner Han frukt?

Vi lever i höstens och skördens tid... Trädgårdsmästaren vandrar omkring i trädgården sökande efter frukt...

Jesus säger:

"Jag är den sanna vinstocken och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han för att denn skall bära mer frukt.
Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.
Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.
Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och torkar bort, och man samlar ihop sådana grenar och kastar dem i elden, och de bränns upp.
Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut och bära frukt, sådan frukt som består.
Och det befaller jag er att ni skall älska varandra."
Ur Johannes evangelium, kapitel 15

"En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård, och han kom för att se om det fanns frukt på det, men han fann ingen. Då sade han till sin trädgårdsmästare: I tre år har jag kommit och letat efter frukt på dethär fikonträdet men inte hittat någon. Hugg ner det! Varför skall det få utsuga jorden? Men trädgårdsmästaren svarade honom: Herre, låt det stå kvar även i år, tills jag har grävt omkring det och gödslat. Kanske bär det frukt nästa år.
Annars skall du hugga ner det."
Ur Lukas evangelium, kapitel 13

"Akta er för de falska profeterna...
På deras frukt skall ni känna igen dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar?
Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt.
Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden.
Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.
Inte skall var och en som säger 'Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja."
Ur Matteus evangelium, kapitel 7

Om Andens frukt kan vi läsa i galaterbrevet.
Sådan frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.

Hur är det? Finner han frukt, och hurudan är den?
Förbarma Dig, store trädgårdsmästare...!

Se han kommer...

Se till att ni inte föraktar...

Matteus 18
Lärjungarna frågade Jesus:
"Vem är störst i himmelriket?"
Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland dem och sade:
"Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket..."

Idag är det änglarnas och barnens dag.
Något att tänka på för "DE STORA", de som vill synas och räknas med, de som skryter med titlar och kunskap och avhandlingar och forsknings-resultat...
I Guds rike är det de små som räknas! De små, som med tillit och förtröstan ser upp till sin Far. De små, som inte måste visa upp sin egen duktighet för att duga, utan kastar sig i Fadersfamnen, utan förbehåll. De små, som litar på Fars Ord...


"Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup."
Får man vara som ett barn? Låta Far vara Far? Lita på Honom och Hans Ord? Och ännu till ha en vilja att försöka leva i lydnad för vad Han sagt?
Nej, idag är vi ju så upplysta och medvetna! Inte kan man tro allt vad Far säger, det är ju så gammaldags! En modern människa måste lita på vetenskapen... Forskningen visar..., Människan har ju utvecklats..., Tiden har förändrats..., Vi måste använda förnuftet..., Det gudomliga bor i människans inre, där finner man svaren..., Allt är relativt..., Det ena är så gott som det andra...
"Ve över världen som förför. Ve den människa genom vilken förförelsen kommer."

"Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Faders ansikte."
Nej, inte förakta...!?
Tolerans är ju dagens melodi!
Men dedär fundamentalisterna..., De är så konservativa..., Idag vet vi ju mera...,
...inte förakta...!??

"Hans härlighets återsken"

"Hans härlighet övertäcker himlen,
av hans lov är jorden full.
Hans glans är som ljuset,
strålar går ut från hans hand,
där är hans styrka dold."
Profeten Habackuk 3.3-4

"...denhär tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet - han som är Guds avbild.
Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren, och oss som era tjänare för Jesu skull. Ty Gud som sade: 'Ljus skall lysa fram ur mörkret', han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Kristi ansikte, skall sprida sitt sken.
Aposteln Paulus i andra brevet till korinterna 4:4-6

"Hans härlighets återsken" - åter ett uttryck jag älskar! Så hette det om Jesus i den gamla bibelöversättningen i brevet till hebréerna. Det vi kan veta om Guds härlighet, har vi fått se i Sonen, Jesus Kristus.
I de sårmärkta händerna, som sträcks ut emot oss, finns den välsignelses kraft som ger förlåtelse, försoning, upprättelse och - det Eviga Livet. Genom blodet som rann...
I Hans ansikte - Faderns kärlek, evig, oändlig...

Hörnstenen

"Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud.
Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.
Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam.
För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. De stöter emot den därför att de inte lyder ordet."
Aposteln Petrus i sitt första brev 2:4-8


Kristus Jesus - Ordet - Hörnstenen, den levande, det enda som håller. Står du på den grunden står du fast, oberoende hur det blåser omkring dig.
Det har vi fått bevittna...
Också det när hörnstenen blivit en stötesten, en klippa till fall...därför att de inte lyder ordet...

en gåtfull spegelbild

"Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte.
Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd."
Paulus i första brevet till korinterna

Mycket är det som jag inte förstår, men ett vet jag, att Han som håller mig och hela universum i sin hand är att lita på. Hans löften håller. Hans Ord står fast.
Vilket ljuvligt uttryck - ansikte mot ansikte! Det föder förväntan, glädje, förtröstan...
Det som jag redan här fått se av Hans Härlighet är bara en skuggbild av det som väntar.

Min Frälsare lever, jag vet att han lever,
fast världen har sagt han är död.
Och inget kan skilja mitt hjärta från honom
- ej änglar , demoner och nöd.

Min Frälsare lever, jag vet att han lever.
Jag honom får möta till sist,
när jag har lagt av mig min kropp som en klädnad,
befriad från ångest och brist.

Ej så som man råkar en främling på gatan
- nej så som man ser på en vän,
en vän man har drömt om i nätter och dagar
och äntligen finner igen.

Ja, öga mot öga, i klarhet och jubel
och värme och friskhet och glans
vi lever med honom som här vi har anat.
Vi lever för alltid som hans.

Finlandssvenska psalmboken 583 Britt G Hallqvist

God natt

"HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom..."
Psaltaren 34:8

"När jag lägger mig till ro,
liksom fågeln i sitt bo,
låt din ängel mig bevara
från allt ont och från all fara."

God natt!

Återlöst

"Ty så säger HERREN:
Ni har blivit sålda för intet, därför skall ni också utan pengar bli återlösta."
Profeten Jesaja 52:3, ca 700 år före Kristus

"Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte. Han var utsedd redan före världens skapelse men har i dessa sista tider uppenbarats för er skull, ni som genom honom tror på Gud, som uppväckte honom från de döda och gav honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud."
Aposteln Petrus i sitt första brev, 1:18-21

"Återlöst" - vad jag älskar det ordet! Gud - den Evige - gav sin egen Son till lösen för mig, arma människa! Så högt älskar Han! Så förtvivlad är Han över tanken att Hans skapade barn skulle leva evigt skilda från Honom, att Han offrade det käraste han hade för att också "vi skulle få söners rätt", som Paulus uttrycker det i Galaterbrevet. Det är nåd, och åter nåd...

Herre, ditt kors...

"Herre, ditt kors låt för mitt öga stå,
när genom dödens dal jag sist skall gå.
Skuggorna flyr för ljuset ifrån dig.
I liv och död, o Jesus, bliv hos mig."
Ur finlandssvenska psalmboken 522:4



Hos Dig, Herre, finns inget mörker.
Du själv är Ljuset - det Eviga - men också här och nu.
Korsets skugga utplånas i Uppståndelsens ljus.

Var är ditt hjärta?

"Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som idag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också." Jesus i Bergspredikan

I vårt välfärdssamhälle är det väl få som på allvar behöver vara oroliga för att inte ha något att äta eller klä sig med. Snarare är det nog andra, mindre bekymmer, som fyller våra sinnen. Det som det handlar om är var vi har vårt hjärta! Söker vi Gud och Hans rättfärdighet, eller är vårt hjärta fäst vid det som hör till denhär synliga världen? Vilken är prioritetsordningen i ditt liv?

Nu säger Herren...

Nu

Men nu säger Herren så… (Jes. 43:1)
Kan du höra Herrens nu?
Tusenåriga texter vill ge dig Herrens nu-ord.
Han har något på hjärtat som han vill säga dig.
Kan du höra?
Bibelläsaren måste bli bibellyssnare!

Vi är ofta flyktingar från Herrens nu.
Ger oss sällan tid att bara vara inför hans ansikte.
Drömmer oss tillbaka till fornstora dar.
Eller darrar oss fram mot den mörknande framtid.
Men Herren har något på hjärtat som han vill säga dig just nu.
Men nu säger Herren så…

Det är svårt att höra Herrens röst.
Det finns så många andra röster.
Du hör inte hans röst på gatorna (Matt. 12:19).
Men kanske i öknen (Mark. 1:3).
I kammarens stillhet (Matt. 6:6).
I kyrkorummets böneatmosfär (Jes. 6:8).
I ”bönekroppen” (Matt. 18:19).
Men nu säger Herren så…

Kanske är det ord om att bana väg för Herren (Mark. 1:3)
Bana väg in i ditt hjärtas innersta.
Ty Herren vill just nu leta fram det som är just du.

Men nu säger Herren så…
Du är så dyrbar i mina ögon,
så högt aktad och så älskad av mig (Jes. 43:4).

Kan du se dig själv sådan?
Kan du ta emot de orden som Herrens nu-ord till dig?
När du kan det börjar lovsången.
Den äkta, häpna, friska lovsången.
Lovsången inifrån.

Dyrbar!
Det finns så många andra röster som säger raka
motsatsen.
Och som får dig att hålla med dem.
Jag är värdelös.
Ingen ser mig. Ingen lägger märke till mig.
Men nu säger Herren så: Du är så dyrbar i mina ögon.

Högt aktad!
Andra röster får dig att säga:
Jag räknas inte. Hör inte till innegänget.
Du har minnen av att vara nobbad. Utestängd.
Känner dig dum och ful och tråkig.
Alla andra är så mycket bättre.
Men nu säger Herren så: Du är… så högt aktad…


Älskad!
Andra får dig att säga: Ingen är glad i mig.
Du känner dig oälskad. Oönskad.
Kanske du har såriga minnen av hur du var i vägen.
Blev bortstött.
Du kanske ständigt måste rättfärdiga din existens genom din duktighet.
Om du är duktig, ja då ska vi tycka om dig.
Och du går med på villkoren.
Du suger i, du hänger med. Du jobbar, du sliter…
Det du gör ger dig värde. Men vilket dyrköpt värde!
Du går med ständig julaftonsstress. Finns det några snälla barn här?
Men nu säger Herren så: Du är så älskad av mig.

Dyrbar! Aktad! Älskad!
Kan du se dig själv sådan?
Kan du säga om dig själv:
Jag är den som Herren älskar?
Kan du höra Herrens nu-ord till just dig?
Anar du att Herren just nu är på väg att leta rätt på det som är just du?

Därinne i ditt allra innersta sitter barnet.
Gömt bakom allt bråte.
Bakom förklädnader och masker och rollspel.
Ett barn som gråter.
Ett kungabarn!
En himmelrikets arvinge (Rom. 8:1).
En skatt gömd i åkern.

Kan du se hur Jesus går fram över ditt livs åker
(Matt. 13:44)?
Han letar efter något. Han är jordbruksarbetaren som arbetar med dig.
Och plötsligt hittar han något.
En skatt!
Och skatten — det är du!
Han går bort och säljer allt för att förvärva den skatten.
Han köper ditt livs åker ”icke med silver eller guld utan med sitt heliga och dyrbara blod och med sitt oskyldiga lidande och död”.
Han satsade sitt liv för att finna dig.
Och när han har funnit dig, så gläder han sig över dig.

Men nu säger Herren så:
Du är så dyrbar i mina ögon,
så högt aktad och så älskad av mig.

Kan du höra Herrens nu-ord till just dig?

Ur Då smälter det frusna av Bengt Pleijel

Vatten som ger liv

"Ty mitt folk har begått en dubbel synd: De har övergivit mig, källan med det levande vattnet, och gjort sig usla brunnar som inte håller vatten"

Jeremia 2:13

JESUS säger: "...den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv." Johnnes 4:14

"Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger." Johannes 7:37-38

"Med fröjd skall ni ösa vatten ur frälsnigens källor." Jesaja 12:3

"Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten." Johannes Uppenbarelse 21:6

Leret och Krukmakaren

"Olen särkynyt saviruukku,
pala palalta murtui pois.
Vain ihmettelin ja itkin, en millään murtunut ois.
Sinä Herra,minut murskasit
vaan talletit kaikki palat
niin paljon minua rakastit
Tahdoit uutta kokonaan.

Anna savelle uusi muoto,
tee minusta uusi ruukku,
niin rakkautesi nyt näytät,
taas murtunutta käytät.
Tahdon kertoa särkyneille:
ei siruja heitetä pois.
Kallista halpa savikin
Mestarin kädessä ois."

Som leret är jag i Hans hand. När Han, den store Krukmakaren, formade mig, lade Han ner i mig de gåvor och egenskaper just jag behöver, för att med mitt liv förhärliga Honom. Men om jag inte vill lyssna till Honom och leva i Hans vilja, utan gå mina egna vägar, söka min egen ära och missbruka eller låta bli att bruka Hans gåvor i mig, då måste Han ta tag i mig, omforma, kanske krossa, för att "nyskapa" det Han från början tänkt - för att Hans goda vilja skall ske i och genom mitt liv.

"Ve den som tvistar med sin Skapare, - du, en lerskärva bland jordens lerskärvor! Säger leret till den som formar det: 'Vad gör du?' Säger ditt verk: 'Han har inga händer?' "Jes. 45:9

"...den gång du viskade ditt 'bliv', du ville mening i mitt liv. Din mening i mitt väsen skriv, min Fader och min Gud." Jeanna Oterdahl

Min fasta klippa

Endast i Gud har du din ro, min själ, ty från honom kommer mitt hopp.
Endast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.
Hos Gud är min frälsning och min ära, min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud. psaltaren 62:6-8

Ty vem är Gud förutom HERREN, vem är en klippa utom vår Gud? Gud är mitt starka värn, han leder den fullkomlige på hans väg. Du gör mina fötter som hindens och ställer mig på mina höjder. Du lär mina händer att strida, mina armar att spänna kopparbågen. Du ger mig min frälsnings sköld, ditt saktmod gör mig stor. Du gör plats för mina steg där jag går, mina fötter vacklar inte.
HERREN lever! Välsignad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa. 2 samuelsboken kap. 22

Jag väntade ivrigt på HERREN, och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.
Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn.
Han ställde mina fötter på en klippa och gjorde mina steg fasta.
Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud.
Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på HERREN. psaltaren 40: 2- 4

Han har tålamod med er

"Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan alla skall få tid att omvända sig.
...
Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte.
Därför, mina älskade, eftersom ni väntar på detta, gör allt ni kan för att leva i frid, rena och oförvitliga inför honom och räkna med att vår Herres tålamod tjänar er till frälsning.
...
var på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. Väx i stället till i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran nu och till evighetens dag, amen." Petrus andra brev

...och varje öga skall se Honom...

"Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se honom, även de som har genomborrat honom, och alla jordens stammar skall jämra sig över honom.
Ja, amen.
Jag är A och O säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, den Allsmäktige."
Upp.1:7-8

Ja, så visst som Han en gång kom - då som ett litet barn i ett fattigt stall - skall Han komma igen. Denna gång i stor makt och härlighet, och ALLA skall se Honom, och det skall inte råda något tvivel om vem Han är. När han första gången kom, var det några fattiga herdar som böjde knä vid hans krubba. När Han kommer igen "skall alla knän böja sig, i himlen och på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna, Gud, Fadern, till ära, att JESUS KRISTUS är HERREN" !

Ordet som kom till oss...

" I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.
I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma i världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." Aposteln Johannes

Om onyttiga ord

"Herre, sätt en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr." Ps. 141:3
Ja, Jesus själv säger ju att för varje onyttigt ord som människorna talar, skall de stå till svars på domens dag... Det ger nog skäl till att tänka först och tala sen... Inte så att vi skall gå stumma genom livet i rädsla för att bli dömda, men kanske mera tänka på detta: "Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir en glädje för dem som hör på." (Ef.4:29)

"så får det inte vara..."

"Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan antända en stor skog. En sådan eld är tungan, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter tillvarons hjul i brand och är själv antänd av Gehenna. Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och ond som den är och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder. Inte kan väl en källa från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina bröder, inte kan väl ett fikonträd bära oliver eller en vinstock fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten."
Jakobs brev

...när vår tanke får form och ljud...

Som människor möts vi på vägen,
varandra vi ger våra ord.
O Gud, låt dem ej bli tomma,
låt dem falla i fruktbar jord.

Med varsamma steg skall vi vandra,
för orden kan såra och slå,
ifall vi dem brukar vårdslöst,
utan strävan att alls förstå.

Ibland skall vi tiga och lyssna,
ibland skall vi tala om Gud.
Så ge oss de rätta orden
när vår tanke får form och ljud.

O Herre, var med när vi talar,
Gud ge oss din sanning och tro.
Vi vill att du själv skall höras,
ty först då får vårt hjärta ro.
Psalmboken 461

...ord igen...

Var stilla, hjärta - orden bullra bara
förtig de ord, som intet uppenbara.

Var stilla, hjärta - kanske orden såra,
förtig de ord, som ljusa ögon tåra.

Var stilla hjärta, stilla - tills du minns,
att orden leva, sedan du ej finns.
Erik Blomberg

Visa ord

"Den som vaktar sin tunga bevarar sitt liv, den lösmynte råkar i olycka"
"En klok man döljer sin kunskap, dårars hjärtan ropar ut sitt oförnuft"
"Den som älskar fostran älskar kunskap, oförnuftig är den som hatar tillrättavisning"
"Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, den som fruktar budet får belöning"
"Den som fruktar Herren har ett tryggt fäste, hans barn får där en tillflykt"
"Herrens fruktan är en källa till liv, en hjälp att undgå dödens snaror"
- Visa ord ur den Heliga Skrift...Till eftertanke och efterföljd...