En Frälsare är född!
Folk, fall nu neder och hälsa glatt din frihet...

... i trädgården

Till Din avbild har Du skapat mig,

med Jesu, Din Sons, blod har Du återlöst mig

- köpt mig fri -

därför vårdar Du Dig om mig med

Din Nåds sol

Din Kärleks värme

Ditt Livs vatten

så att jag kan växa, blomma

och sprida Din doft i trädgården

och sedan återvända till Dig.

var alltid glada

"...för att min glädje skall vara i er,

och för att er glädje skall bli fullkomlig... "

Joh.15:11

- Var alltid glada,

säger Du, Herre, i Ditt Ord...

Jag är inte alltid glad,

men jag ber Dig

att Du skulle fylla mig med Din Glädje

så att min glädje skulle bli fullkomlig

och slå ut i full blom...

Följ mig

Följ mig! säger Du,

och Du står inte stilla

utan är ständigt på väg till dem som behöver Dig.

De som hörde Din kallelse när Du gick här på jorden

blev inte sittande, utan steg upp och följde Dig.

Jag hör Din röst: Följ mig!

och jag vill ta som skor på mina fötter

den beredskap som fridens evangelium ger

så att jag kan stiga upp och gå - efter Dig

Vart vägen bär vet jag inte
men när Du går framför
och jag får gå i Dina spår
spelar det ingen roll.

Hjälp mig bara att hålla blicken fäst på Dig
och att lyssna efter Din röst
så att jag inte viker av från den väg Du kallar
och förirrar mig in på sidospår

Längs med vägen
har Du förberedda gärningar som väntar
- uppehåll mig med villighetens ande -

Människofiskare vill Du att jag skall bli

men Du säger att det är Du som skall göra mig till det.

Jag vill vara Din lärjunge,

som i Din efterföljd vinner människor för Ditt rike

så att ingen enda skulle behöva gå förlorad

och gå miste om den härlighet

Du har berett.

platsen där han låg

Han är inte här. Han har uppstått, så som Han har sagt.

Kom och se platsen där Han låg.
Min Frälsare lever!
Jag vet att Han lever,
fast världen har sagt Han är död.
Och inget kan skilja mitt hjärta från Honom
.............

Golgata

Golgata

- platsen där min synd blev försonad -

Tack, Jesus!

Försonare...

Försonare, som färgar röd den väg där du går fram,

i dina spår blott trygg jag går, du blödande Guds Lamm.

Försonare, du svettas blod uti Getsemane,

du ångest lider där för mig och bär all syndens ve.

Försonare, till Golgata jag ser dig blodig gå

och törnekrönt du korset bär, som du skall dö uppå.

Försonare, "Min Gud, min Gud, hur övergav du mig?"

jag hör dig ropa där i nöd på korsets smärtestig.

Försonare, med blodig hand mitt skuldebrev du tar

och naglar det vid korset fast; nu ingen skuld jag har.

Försonare, ett saligt ord mig sist från korset når

"Fullkomnat!" ropar du för mig, och nu jag leva får.

Försonare, i dina spår, så röda av ditt blod

mig alltid led och lär mig tro att du min sak gjort god.

Försonare, sträck ut din hand, din genomstungna hand,

och drag till dig ditt köpta folk i varje, varje land.

Arvid Hydén

Se, kärlet brast...

Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten,
dess doft uppfyller världens sorgehus.
Din själ, av himmelsk vällukt lent omfluten,
blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.

Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma,
var icke snål, bered din själ till fest.
Vad fröjdfullt överdåd!
Låt kärlek tömma sin bästa gärd för själens höge gäst.

Nathan Söderblom

Då tog Maria en flaska dyrbar äkta nardusolja,
och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår,
och huset fylldes av doften från oljan.

Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar,
den som skulle förråda honom, invände:
"Varför sålde man inte den här oljan
för trehundra denarer och gav åt de fattiga?"
Det sade han inte därför att han brydde sig om de fattiga,
utan därför att han var en tjuv
och brukade ta av det som lades i kassan,
som han hade hand om.
Jesus sade då:
"Låt henne vara, hon har sparat denna olja för min begravningsdag.
De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."
Joh. 12:3-8

Från örtagården...

Från örtagården leder till Golgata en väg

som Fadern själv bereder och tecknar steg för steg.

Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

Av kärlek till oss arma vår Jesus den har gått.

Hans hjärta, dyra, varma, sitt dödsstygn där har fått.

Till parsdis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

Ack, se! I oljelunden förskräckt han faller ner

i hemska midnattsstunden och suckar, ängslas, ber.

Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

O gudakärlek ömma! Han villigt bar på sig

den synd som oss vill döma och frälste dig och mig.

Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

Den sköna himladräkten han köpte åt oss då,

åt all folk och släkten som inför honom stå.

Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

Nu må vi alla dröja vid helga korstes stam!

I tron oss där förnöja, med blicken på Guds Lamm.

Till paradis den vägen bär, men en smärtornas väg det är.

Blott så vår själ kan lära den evigt nya sång,

till Guds och Lammets ära, som sjungas skall en gång:

Han allt för oss fullkomnat har, men en smärtornas väg det var.

Carl Gerhard Liender

...buren blott av nåden...

Maria, Herrens moder, såg ej sin morgondag,

men kallelsen från ovan hon tog fast hon var svag:

Dig vill jag tjäna, Gud; jag känner inte vägen,

men led mig med din vilja, jag lyssnar till ditt bud.

Maria, Herrens moder, en enkel människa blott,

fick bli den tomma kalken för kärlek utan mått.

Och stallets foderbord fick bli den enkla bädden

när himmelrikets konung kom hit till denna jord.

Maria, Herrens moder, i natt och ensamhet

hon kände smärtans svärdsegg i hjärtat tränga het,

när hatets mörka fors slog samman över Sonen,

som smädades, förföljdes och naglades på kors.

Maria, Herrens moder, var trogen kallets bud

och även i sin vånda hon litade till Gud.

I henne växte så det stora löftesordet,

och buren blott av nåden fick hon sin kraft att gå.

Och liksom Herrens moder är Kristi kyrka ock

helt utan makt och välde en nådens vagga dock.

Utblottad må den bli, men när den allting saknar

skall ur dess armod stiga en lovsångs melodi.

Anna-Maija Raittila

Så är det

- när vi själva blir uttömda på allt

träder Herren till

och bara Hans nåd är det att vi får stå i Hans tjänst

som enskilda

som församlingar

som kyrka

TACK för den nåden, Herre!

Hjälp oss vara trofasta Din kallelse

- att förkunna Din nåd -

genom Din Son Jesus Kristus

Amen

tröst

Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.

Tala ljuvligt till Jerusalem och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess missgärning är försonad, och att det har fått dubbelt igen av Herrens hand för alla sina synder.

Sion, du glädjens budbärarinna, stig upp på ett högt berg.

Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft.

Höj den utan fruktan, säg till Juda städer:

"Se, er Gud!"

Ja, Herren, HERREN kommer med makt, hans arm visar sin makt.

Se, han har med sig sin lön, hans segerbyte går framför honom.

Han för sin hjord i bet som en herde,

han samlar lammen i sina armar, han bär dem i sin famn.

sakta för han moderfåren fram.

tröstens ord genom profeten Jesaja, kap 40

Amen.

Lovet och priset, visheten och tacksägelsen,

äran, makten och väldet

tillhör vår Gud i evigheternas evigheter.

Amen

Herrens vingård, del 2

Jag vill nu låta er veta vad jag skall göra med min vingård.

Jag skall ta bort stängslet, och låta den bli ödelagd.

Jag skall bryta ner muren, och den ska bli nertrampad.

Jag skall ödelägga den, ingen skall beskära den eller gräva i den.

Men tistel och törne skall komma upp,

och jag skall befalla molnen att inte låta det regna på den.

HERREN Sebaots vingård är Israels hus

och Juda folk hans älsklingsplantering.

Han väntade laglydnad men fann blodiga lagbrott,

han väntade rättfärdighet men fann skriande orättfärdighet.

Ve er som lägger hus till hus och fogar åker till åker,
till dess inget utrymme längre finns

och ni är de enda som bor i landet.

Från HERREN Sebaot ljuder det i mina öron:

Sannerligen, många hus skall bli öde,

stora och vackra hus utan invånare.

En vingård på tio plogland skall ge endast ett batmått,

och en homers utsäde skall ge endast en efa.

Ve dem som kallar det onda gott och den goda ont,

som gör mörker till ljus och ljus till mörker,

som gör bittert till sött och sött till bittert!

Ve dem som är visa i sina egna ögon

och håller sig själv för kloka!

HERREN, genom profeten Jesaja kap 5

HERRE, Förbarma Dig!

Herrens vingård, del 1 - vilddruvor i stället för äkta

Sången om Herrens vingård

Nu vill jag sjunga om min älskade,

min älskades sång om hans vingård:

Min älskade hade en vingård på en bördig bergskulle.

Han grävde upp den och rensade den från stenar

och planterade där ädla vinstockar.

Han byggde ett vakttorn mitt i den och högg ut ett presskar.

Sedan väntade han att den skulle bära äkta druvor,

men den bar vilddruvor.

Och nu, Jerusalems invånare och Juda män,

döm mellan mig och min vingård.

Vad kunde mer göras för min vingård

än jag har gjort för den?

Varför bar den vilddruvor,

när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?

Jesaja 5:1-4

Herre, förbarma Dig!

"en vinpress har jag trampat"

Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder,

så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft?

"Det är jag som talar i rättfärdighet, jag som är mäktig att frälsa."
Varför är din dräkt så röd,

varför liknar dina kläder en vintrampares?
"En vinpress har jag trampat, jag ensam, ingen i folket hjälpte mig.

Jag trampade dem i min vrede,

trampade sönder dem i min förbittring.

Då stänkte deras blod på mina kläder,

så att jag fick hela min dräkt nerfläckad.

Jesus, min Frälsare,

Du lät Guds stränga vrede drabba Dig

Guds vrede över min synd

Du tog straffet som jag skulle ha haft

Du, som ensam var utan synd

Guds vredes stränga vinpress trampade Du ensam

för att jag skulle gå fri

Aldrig kan jag tacka Dig nog!

HERRENS nådegärningar vill jag förkunna

ja, HERRENS lov, efter allt vad HERREN har gjort mot oss,

det överflödande goda mot Israels hus,

som han har gjort mot dem

efter sin barmhärtighet och sin nåds rikedom.

Ty han sade: "De är ju mitt folk, barn som inte skall svika."

Och han blev deras frälsare.

Ur profeten Jesaja kap. 63

vänd om till mig...

Men du, Jakob, har inte kallat på mig,

du, Israel, har tröttnat på mig.

Du har inte burit fram dina brännoffersfår åt mig

eller ärat mig med dina slaktoffer.

Jag har inte vållat dig arbete med matoffer

eller möda med rökelse.

Du har inte köpt kalmus åt mig för pengar

eller mättat mig med dina slaktoffers fett.

I stället har du vållat mig arbete med dina synder

och möda med dina missgärningar.

Det är jag,

jag som för min egen skull stryker ut dina överträdelser,

dina synder kommer jag inte mera ihåg.

Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln,

dina synder som en sky.

Vänd om till mig, ty jag har återlöst dig.

säger HERREN genom profeten Jesaja

upp till Jerusalem

Se, vi går upp till Jerusalem i heliga fastetider

att skåda hur Jesus Krist, Guds Son, i syndares ställe lider.

Se, vi går upp till Jerusalem. Vem går att med Herren vaka

och, såsom vår himmelske Fader vill, den smärtfyllda kalken smaka?

Se, vi går upp till Jerusalem, till Frälsarens kors och pina,

till lammet som offras för världens skuld, för dina synder och mina.

Se, vi går upp till Jerusalem, till staden den evigt klara.

Oss Frälsaren sagt att där han är, där skall vi med honom vara.

Finlandssvenska Psalmboken 59

Idag går vi in i fastetiden.

Vandringen upp till Jerusalem börjar.

Fyrtio dagar att begrunda och besinna återlösningspriset.

Jag ber att Herren under denna vandring skulle få göra sitt verk i mitt hjärta.

Herre, förbarma Dig!

Var en fast klippa för mig, en borg till min frälsning.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och ge mig på nytt en frimodig ande.

Crux, ave spec unica

Var hälsat, kors, mitt enda hopp!

Fastlagssöndag och alla hjärtans dag

Guds kärleks offerväg är temat för denhär dagen, som också av många firas som vändagen eller alla hjärtans dag.

I dagens episteltext (1 Kor 13) läser vi om Kärleken, Guds kärlek, och i evangelietexten (Luk 18:31-43) berättar Jesus för sina lärjungar om hur Han snart måste gå upp till Jerusalem för att lida och dö, men efter tre dagar uppstå - allt i enlighet med vad som genom profeterna var sagt om Människosonen.

Mänsklig kärlek är alltid ofullkomlig och svag. Guds kärlek är fullkomlig och stark, och fullbordas i det att Han offrar sin egen Son, Jesus Kristus, för att vi skall få leva.

Petrus bedyrade sin kärlek till Jesus, just innan Han skulle gå in i sitt lidande: "Även om alla andra överger dig, så skall jag inte göra det". Och några korta timmar senare förnekar han att han överhuvudtaget känner honom! Tre gånger...

Men Jesu sorgsna, kärleksfulla blick väcker ångerns bittra kval inom honom och han går ut och gråter. Man kan ana att de dagar som följde, för honom var "själens mörka natt". Han har förspillt sitt liv och Jesus är död...

Men upprättelsen kommer!

Efter några tunga dagar och långa, sömnlösa nätter kommer en morgon några kvinnor och berättar något som tänder en flämtande låga av hopp inom honom. - Jesus är inte död! Han lever! Vi har sett Honom!

På skälvande ben springer Petrus själv för att se om det kan vara sant. Och graven är faktiskt tom, Jesus är inte där...

Och några dagar senare får Petrus uppleva den stora upprättelsen. På stranden av Tiberias sjö möter Jesus honom. Han låter honom få fisk i nätet, Han bjuder honom att äta och så händer det:

- Simon, Johannes son, har du mig kär?

Tre gånger frågar han och tre gånger får Petrus igen - säkert med skammens rodnad brännande på kinderna - bedyra sin kärlek till Jesus.

Och han, den fege svikaren, får uppdraget: - Var en herde för mina får!

Inte för att han är duktig, inte för att han varit trofast, utan för Guds kärleks skull.

För att också andra skall få möta den Kärleken - Jesus Kristus.

På stranden av Tiberias sjö ligger idag tre hjärtan av sten som en påminnelse om detta.

Men vi ber att våra hjärtan inte skulle vara stenhjärtan...

O, Jeus Kristus,

gör våra hjärtan brinnande

för Dig

och för dem som Du älskar

Tack för löftet genom profeten Hesekiel:

Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er.

Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.

Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske,

utan genom min Ande, säger Herren.

Kyndelsmässodag

"Jag är ljuset som har kommit till världen,

för att ingen som tror på mig skall bli kvar i mörkret."

säger Jesus

Välsignade Ljus,

som bryter sönder

ondskans och mörkrets nät,

lys över oss

med Din nåd

så att vi kan gå fria

försonad

JESUS för världen givit sitt liv, öppnade ögon, Herre, mig giv!

Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig.

O vilken kärlek, underbar, sann! Aldrig har någon älskat som han.

Frälst genom honom, lycklig och fri, vill jag hans egen evigt nu bli.

Låt mig då, Herre, vara ditt barn. Lös mig ur alla frestarens garn.

Lär mig att leva, leva för dig, glad i din kärlek, offrande mig.

Lina Sandell

Och han dog för alla,

för att de som lever inte längre skall leva för sig själva

utan för honom som har dött och uppstått för dem.

Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse.

Det gamla är förbi, se, det nya har kommit.
Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv

genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.

Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv.

Han tillräknade inte människorna deras överträdelser,

och han har anförtrott åt oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus.

Det är Gud som förmanar genom oss.

Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud.

2.Kor.5

det frusna skall smälta

- ljuset segrar än en gång -

hoppet vaknar

om en ny vår

kölden skall ge vika

det frusna skall smälta

och nytt liv skall spira

snart

Han låter snö falla som ull, rimfrost strör han ut som aska.
Han kastar sitt hagel som smulor, vem kan uthärda hans köld?
Han sänder sitt ord och det frusna smälter, han låter sin vind blåsa och vattnen strömmar.

Ps. 147

ordlösa rop

Tankar? - I mängd........

Ord? - Också i mängd,

men inte rätta, inte tillräckliga,

mest onödiga, icke-uppbyggliga........

Men,

Du, Herre, älskande Fader,

ser och känner

- allt -

till Dig går vårt ordlösa rop......