VÄLKOMMEN

"Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar. Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta, så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka till mig utan att ha verkat vad jag vill, och utfört det vartill jag har sänt ut det." Jes.55:8-9

söndag, februari 14, 2010

Fastlagssöndag och alla hjärtans dag

Guds kärleks offerväg är temat för denhär dagen, som också av många firas som vändagen eller alla hjärtans dag.

I dagens episteltext (1 Kor 13) läser vi om Kärleken, Guds kärlek, och i evangelietexten (Luk 18:31-43) berättar Jesus för sina lärjungar om hur Han snart måste gå upp till Jerusalem för att lida och dö, men efter tre dagar uppstå - allt i enlighet med vad som genom profeterna var sagt om Människosonen.

Mänsklig kärlek är alltid ofullkomlig och svag. Guds kärlek är fullkomlig och stark, och fullbordas i det att Han offrar sin egen Son, Jesus Kristus, för att vi skall få leva.

Petrus bedyrade sin kärlek till Jesus, just innan Han skulle gå in i sitt lidande: "Även om alla andra överger dig, så skall jag inte göra det". Och några korta timmar senare förnekar han att han överhuvudtaget känner honom! Tre gånger...

Men Jesu sorgsna, kärleksfulla blick väcker ångerns bittra kval inom honom och han går ut och gråter. Man kan ana att de dagar som följde, för honom var "själens mörka natt". Han har förspillt sitt liv och Jesus är död...


Men upprättelsen kommer!

Efter några tunga dagar och långa, sömnlösa nätter kommer en morgon några kvinnor och berättar något som tänder en flämtande låga av hopp inom honom. - Jesus är inte död! Han lever! Vi har sett Honom!

På skälvande ben springer Petrus själv för att se om det kan vara sant. Och graven är faktiskt tom, Jesus är inte där...

Och några dagar senare får Petrus uppleva den stora upprättelsen. På stranden av Tiberias sjö möter Jesus honom. Han låter honom få fisk i nätet, Han bjuder honom att äta och så händer det:
- Simon, Johannes son, har du mig kär?

Tre gånger frågar han och tre gånger får Petrus igen - säkert med skammens rodnad brännande på kinderna - bedyra sin kärlek till Jesus.

Och han, den fege svikaren, får uppdraget: - Var en herde för mina får!

Inte för att han är duktig, inte för att han varit trofast, utan för Guds kärleks skull.

För att också andra skall få möta den Kärleken - Jesus Kristus.


På stranden av Tiberias sjö ligger idag tre hjärtan av sten som en påminnelse om detta.


Men vi ber att våra hjärtan inte skulle vara stenhjärtan...

O, Jeus Kristus,

gör våra hjärtan brinnande

för Dig

och för dem som Du älskar

Tack för löftet genom profeten Hesekiel:

Jag skall ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er.

Jag skall ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.



Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske,

utan genom min Ande, säger Herren.

Inga kommentarer: