Getsemane

Jesus,

av de steg för oss Du tagit

gränslöst tunga kändes säkert de

Du i nattens stillhet tog längs vägen över Kidron

till Getsemane.

Ty de stegen över bäcken

förde Dig från lovsång och från nattvardsbord

till en kamp så hård

att ångestsvetten blev till blod

på örtagårdens jord.

Ingen bredde kläder på den vägen,

ingen strödde palmer för Din fot,

men i lydnad för Din Faders vilja

gick Du smärta, ångest, kval emot.

Alla jubelhymnerna förtonat,

och en Judas hade Dig förrått,

och Du visste att en hatfull skara ut i natten

att Dig gripa gått.

Men jag tackar Dig av allt mitt hjärta

att i lydnad Du den vägen gick,

djupt bedrövad,

villig dock att följa frälsarvärvet Du av Fadern fick.

Herre, låt mig ofta Dig få följa

där Du vandrar över Kidron fram,

och låt aldrig någonsin mig glömma

att den vägen bär till korsets stam.

Låt mig levande och starkt förnimma varje dag

att del jag också har

i den oförskyllda, bittra plåga

Du för världens synder ensam bar.

Ty när så Ditt lidande jag skådar,

ser hur smärtans väg Du måste gå,

kan jag tro att all min synd är sonad

och att jag en gång skall himlen nå.

(Ur finlandssvenska psalnboken nr 80, Hjalmar Lihr)

...fastän jag likt lärjungarna

inte förmår vaka och be

ens en stund...

...fastän jag så ofta flyr...

...fastän...

Av Din Nåd Allena

för Din lydnads skull

Tack, käre Jesus,

att Du gick den vägen