så var det en gång
så är det nu
samma blomsterkorg
med drygt halvårs mellanrum
den planta som en dag såddes från ett litet frö
grodde, växte upp
fick omsorg, ljus, vatten och näring
fick ny växtplats med större livsrum
grönskade, frodades, slog ut i blom
fick bli till nytta för humlan och biet
och till glädje
för skönhetshungrande människosjäl
under några korta månader
för att sedan vissna
och dö
- för att aldrig leva igen -
Förgänglighet och åter förgänglighet!
Förgänglighet och åter förgänglighet!
Allt är förgängligt.
Vad vinner en människa med all sin möda,
som hon gör sig under solen?
som blir till i moderlivet
- under mera eller mindre goda förhållanden -
- för att en dag uppstå -
till Liv
eller till död
redan i tiden
till död
om hjärtat i tiden var stängt
för det Liv Jesus ville ge
det Liv
som Han vann på Golgata kulle
när Han själv gick i döden
för oss
***
De många som sover i mullen skall vakna,
några till evigt liv, andra till förakt och evig skam.
Nu kanske någon frågar: Hur uppstår de döda?
Vad har de för kropp när de kommer?
Du oförståndige, det du sår får inte liv om det inte dör.
Och det du sår har inte den gestalt det ska få
utan är ett naket korn, kanske av vete eller något annat slag.
Men Gud ger det den gestalt som han har bestämt,
och åt varje frö dess egen gestalt.
Alla kroppar är inte av samma slag.
Det är skillnad mellan människors, boskapdjurs,
fåglars och fiskars kroppar.
Det finns både himmelska kroppar och jordiska kroppar,
men de himmelska kropparnas glans är av ett slag
och de jordiska kropparnas glans av ett annat slag.
Solen har sin glans, månen en annan glans
och stjärnorna en annan, och stjärna skiljer sig från stjärna i glans.
Så är det också med de dödas uppståndelse.
Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt.
Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet.
Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft.
Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp.
Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp.
Så står det också skrivet:
Den första människan, Adam, blev en levande varelse.
Den siste Adam blev en livgivande ande.
Men det första var inte det andliga, utan det jordiska.
Därefter kom det andliga.
Den första människan kom från jorden, av jord.
Den andra människan kom från himlen.
Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska.
Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska.
Och liksom vi har burit den jordiska människans bild,
ska vi också bära den himmelska människans bild.
Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike,
och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga.
Se, jag säger er en hemlighet:
Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas,
i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud.
Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga,
och vi ska förvandlas.
Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet
och detta dödliga kläs i odödlighet.
Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet
och det dödliga klätts i odödlighet,
då uppfylls det ord som står skrivet:
Döden är uppslukad i seger.
Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?
Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
Men Gud vare tack som ger oss segern
genom vår Herre Jesus Kristus!
Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder,
och arbeta alltid hängivet för Herren.
Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves.
1 Kor 15:35-58
Vi riktar inte blicken mot det synliga
utan mot det osynliga.
Ty det synliga är förgängligt,
men det osynliga är evigt.
2 Kor 4:18
