Jag har hört om en stad ovan molnen,
ovan jordiska, dimhöljda länder,
jag har hört om de solljusa stränder,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag högt måste sjunga!
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen bli trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.
ovan jordiska, dimhöljda länder,
jag har hört om de solljusa stränder,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag högt måste sjunga!
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen bli trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om den snövita dräkten
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag fröjdas i anden,
jag kan höra den himmelska sången,
och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.
Lydia Lithell
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag fröjdas i anden,
jag kan höra den himmelska sången,
och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.
Lydia Lithell
... det bästa är framför...